Månad: oktober 2023

Lika bra att inte dra ut på det mera! Vi är åter på hemmaplan sedan ett par dagar tillbaka. Vi kom till Sverige i fredags eftermiddag (13 okt) och sedan tog vi svängen via Sösdala i Skåne hos Annikas fd grannar från Gnesta, innan vi startade hemresan på lördag. Färjan från Tyskland gick punktligt som vanligt höll jag på säga! Det är ett väloljat maskineri detta med färjorna mellan Rostock och Sverige. Tror det tar en timma drygt från dom lägger till innan den avgår igen, och då har dom hunnit lasta av massor med lastbilar fylla på med nya passagerare och fordon och så iväg igen. Färjorna i sig är väl inget att hurra över, rena transportbåtar som dom pimpat lite för att det ska fungera med passagerare också. Men långt ifrån lyxbåtarna mellan Sverige och Finland eller Kiel Göteborg. Vår vana trogen sedan Corona året så stannade vi i husbilen under hela båtresan (6 timmar). 2020 då det var Corona fick alla som ville stanna kvar i husbilen under färden över havet, vi har fortsatt göra det eftersom det är bra mycket trevligare än att vandra runt en helt könlös båt med folk som sover både här och var..

Nå hur har då resan vart, kan man fråga sig. Jomen den har vart bra på det stora hela. Vi har följt planen nästan hela vägen, var bara på slutet då vi bröt av och körde hem istället för att vara ute sista veckan. Kände att vi nu hade ett hus som behövde ses över och vi var mätta på resa och leva i kapsäck!

Vi hade bokat camping i Prag det var ju första stoppet, där var vi fyra dagar och det var helt ok om än lite mer stressat än vad vi minns det sist vi var där före Coronan. Det känns som att det har blivit lite förändringar sedan sist men jag kan inte sätta fingret på vad det kan vara. Hur som Prag var fullt av turister som vanligt men det saknades en hel del av gatuförsäljarna som fanns tidigare, vilket fick till följd att jag inte fick köpa med Pragluvtröja som jag så het eftertraktade! Den gamla hänger med men den har massor med lufthål numera och är utsliten!

Nästa stopp vart Krk i Kroatien, vi hade bokat en hel vecka stillestånd och vi bode kungligt bra på campingen. Jag bokade en premium plats som låg tio meter från stranden och havet. Första dagarna blåste det friskt men det var helt ok det gjorde att det gick att vara ute i 27-28 graders värme utan att det blev jobbigt. Kroatien och Krk kommer vi återvända till, kanske inte samma camping, det finns några att välja på.

Efter Kroatien så hade vi sett ut nästa mål som var Plivic sjöarna ett världsarv på UNESCO´s lista. Även detta var riktigt bra och vi var väldigt nöjda om än slitna efter den dagens utflykt. Är man inte van att gå 10-11km så tar det på i synnerhet då det är stekhet också. Men klart värt att ha gjort det. Efter sjöarna så körde vi runt lite planlöst i Kroatien och Slovenien innan vi drog till Italien där vi planerade att stanna några dagar och besöka lite vingårdar men också städer. Det vart Trieste och som sista stopp Verona under några dagar. Trieste i sig lämnade inga avtryck, vi var inte ens ner i stan så det är väl att ljuga och säga vi turistade där. Men Verona det var en trevlig stad som vi säkert kommer besöka igen.

Resan började ju med att vi fick problem med växellådan i husbilen redan andra dagen vi var ute. Vips så brann ett litet sketet kretskort upp vilket fick till följd att det inte gick att växla. Nu har ju vi en automat växellåda så det blir ju etter värre då det inte går att lägga i varken fram eller back. Nåväl efter lite hobbymek så hade vi hittat en nödknapp som gjorde att vi kunde lägga i växlarna igen. Så det ordnade upp sig och det gjorde resan vidare också. Efter ett verkstadsbesök som kostade 40€ till kaffekassan så hade vi grönt ljus att köra igen. Dock så hade som jag tjatat om vår motoroptimering försvunnit så nu fick motorn jobba lite mera, dock utan att bränsleförbrukningen ökade.

Sååå hur syr vi nu ihop den här något spretiga resa då! Klart är att vi ska fortsätta med att förboka campingar innan så vi bara kan köra fram och ställa oss på plats. Gärna två olika med rimligt avstånd mellan under en fem veckors period.. Sedan ska det givetvis finnas utrymme för lite spontankörning, MEN det är det som vi har kommit till insikt med under dom senaste resorna att vi står hellre på ett och samma ställe och upptäcker landet där. Vi är inte så bra på spontanköra och leta upp sevärdheter eller upptäcka nytt. Vi trivs med att stå still och sedan åker vi lokaltrafik dit vi ska. Stadscampingar som dom flesta stora städer i Europa har passar oss väldigt bra, det kostar men i paritet med att flyga ner och sedan bo på ett köns löst hotell så väljer jag husbilen alla dagar i veckan. Vi har ju också en rätt stor husbil på typ 7,5 meter och sex hjul som gör att det kan vara lite knepigt att ta sig fram på vissa ställen. Dessutom så har vår GPS strulat mer i år än tidigare år så nu har jag laddat en ny, CoPilot för att se om den är mera pålitlig.

Vi har gjort av med drygt 9100:- på diesel vilket gör ett snittpris på 21,2 kr/lit. Det var billigare stundtals men också dyrare. Utanför autobahn var dieseln billigare. Vilket föranleder mig att fundera på det som ALLA bränsleföretag i Sverige med bestämdhet hävdar inte är kartell i Sverige. Ute i Europa är det verklig skillnad på priset mellan mackarna, inte så det pågår ett konstant priskrig men det skiljer faktiskt en hel del mellan tanka på vischan eller efter autobahn. Och mackarna i sig har definitivt olika prissättningar om man bara kan köra av från motorvägarna och in i små pitoreksa byar så kan det skilja upp till 1:-/lit.

Planen för i år var mera direkt körning och inte så mycket zick zackande fram och tillbaka, nu ska vi fram och den planen höll så gott som hela tiden. Årets resa slutade på ca 430 mil genom fem länder Tyskland, Tjeckien, Kroatien, Slovenien, Italien. Var bara mellan veckan efter Kroatien före Italien som vi snurrade runt lite. Men det suger att ligga och köra så eftersom du inte vet vart du ska stå om en eller två dagar. Det har också vart väldigt mycket husbilar ute, tror hela Tyskland var lediga samtidigt som oss då det mest var tyskar i farten precis överallt.

Vår budget då vi startade låg på ca 40000:- och det är det vi haft nästan varje år då vi startar. Nu kanske det var i minsta laget eftersom bränslet kostar mera än första åren och så den urusla kronkursen mot Euro. Trots det så har vi inte snålat i onödan, vi handlar som vanligt folk och äter hemma ett flertal ggr i veckan, även om vi ibland bara spontande och sa ”nä nu äter vi ute idag”! Det är ju en frihet man har men å andra sidan hur gott är det att äta ute alla dagar i veckan. Att dessutom få gå i affärer med riktiga färskvarudiskar är så trevligt. Det finns allt du kan önska och lite till. Bokat boende under resan har kosta ca 7000:- sen tillkommer ju varje ställplats eller camping vi bott på med ca 15-30€ per natt. Har inte räknat på det faktiskt men det blir ett par tusen också.

Så efter avdrag för bränsle och taxfree hade vi ca 5-6000 i veckan att röra oss med och det höll nästan hela vägen, vi överskred budgeten med ca 1000:-/vecka och det får väl anses som ok. Husbilen har strulat en hel del i år och ska få en massa kärlek i vinter. Bromsarna och växellådan ska ses över men också vanlig service med oljebyte ska göras. Sen måste vi inför nästa sommar byta däck, vi har ju sex hjul och det kostar att lägga om alla sex. Men frånsett det strul vi haft så är vi fullt nöjda med resan i år. Vi lärde oss en hel del igen om hur vi vill resa i framtiden, stå still mera och längre, köra direkt utan en massa avvikelser.

Tack till er som följt oss på resan, alltid kul att få lite återkoppling på våra inlägg. Nu siktar vi mot nästa år som det ser ut just nu kommer bli mera norden betonat, men wtf vi hinner nog ändra oss flera ggr! Tills dess så ha det så hörs vi igen.

Torsdagen var sista egentliga kördagen då vi skulle komma fream till Rostock. Våra varningslampor höll sig ca 15 min men sedan kom dom igen både ABS och handbromsen. Men vi har inte märkt av något fel och bromsarna ligger inte på, det hade märkts och känt på doften om det var så. Så vi rullade på i lagom tempo upp till Rostock. Hade förbokat det vi skulle handla i taxfree butiken Calle så det var klart på pall när vi kom fram. Smidigt att göra så och inte springa benen av sig inne i butiken.

Vi har konstaterat under körningen upp genom Tyskland att själva landet Tyskland har så mycket att erbjuda eftersom det är så stort. Det får bli en egen resa där vi bara tittar på Tyskland i framtiden, liksom vi ska se Italien, Spanien, Norge…Alla länder har ju sitt och alla är ju annorlunda på sitt sätt och erbjuder massor av upplevelser. Vi pratar redan nu om att vi nästa år ska ligga lite lågt och evt bara kör baltländerna hem genom norra Tyskland. Men det är bara lösa planer än så länge, vi ska landa efter den här resan först

Det har inte hänt mycket efter Brennnerpasset då vi köade ett par timmar och den här dagen var lika händelselös. Och det är bra, om än tråkigt! Efter vi lämnat ställplatsen så rullade det på bra upp sista 40 milen till Rostock och efter vi hämtat taxfree så parkerade vi nere på stora ställplatsen i hamnen. För att ta sig dit så är man tvungen att köra genom en tunnel inte alls lång drygt 300 meter som går under vatten men kostar ca 6€ runt 60kr. Lite fundersam varför inte Sverige tar mer betalt för sina vägar så hade finansieringen vart löst för länge sedan för underhåll av vår infrastruktur men även nybyggen. Italien kostade ca 400:- i olika vägtullar. Det går att slippa detta men då väljer du mindre vägar som ofta är mycket längre. Vi skulle bara köra transport så då är det enklare om än dyrt.

Efter vi kom hem på måndagen i Verona så hade vi krigsråd, båda kände att det började bli nog av resande nu. Vi hade vart i Kroatien som var målet, tittat på Plivic sjöarna, kuskat runt i Slovenien så vi var mätta på resande. Att ligga ute bara för sakens skull har aldrig vart vår grej, blir lite som tvång då och det fungerar inte. Så vi beslutade att börja dra oss hemåt! Nu är det ju inte gjort i en handvändning att köra till Rostock (Tyskland) för att ta färjan. Var ca 155 mil så vi hade ju fortfarande ett par dagar att se oss omkring. Första boka om biljetten vilken dag är billig och när på dygnet går den. Fredag såg bra ut trots det var den 13:e!, billig biljett och tre dagar till Rostock det kör vi på.

Dock hade vi lite ångest när vi beslutat att börja köra hem igen. Vi skulle ju kunna åka upp till Garda sjön ett par dagar och ligga där med bad och sol. Vi skulle också kunna besöka någon vingård eller två, men vi är inte dom vindrickarna heller med det intresset. Och biljetten var bokad och jag tittade faktiskt vad TT line vill ha för att boka om igen och dom tar 450:- per ombokning. Så nej inte en gång till nu kör vi.

Startade på tisdag efter vi gjort vanliga rutinen med tömning av tankar, påfyllning av färskvatten. Maten hade vi köpt dagen innan på en superstore vi hade bredvid tidigare campingen. Så startade vi resan mot Nyköping. Vägen från Verona via Trento och Brennerpasset är väldigt fin. Mycket berg med branta sidor och oändligt med vinodlingar. Varmt var det och lite betänksamma var vi om vi gjorde rätt men vi enades om att det var helt ok att avsluta nu.

Brennerpasset är ju en historia för sig och resan dit är uppför, uppför och så lite uppför! Jag tror vi var uppe på över 1300 meters höjd innan det planade ut och började gå nedför igen. Husbilen får jobba lite extra när det bara går uppför, och efter vi var inne i Berlin i början av resan då växellådan strulade och läste felkoder på Fiat så försvann även vår motoroptimering. Kan säga det märks rätt bra när det går uppför att man saknar 30hk. Men Cuben tuggade på och framkom vi ju i lagom semestertempo!

Sen hade ju Italien fått för sig att det skulle renoveras väg så vi köade väl bort en 2-3 timmar upp mot Brenner innan det började lossna hyfsat och vi kunde börja köra utan timslånga köer hela tiden. Lite märkligt tänk, dom stänger en av tre filer på motorvägen/autobahn i 2-3 mil men det finns inget arbete som utförs på sträckan. Sedan passerar man där dom jobbar och det kan vara typ 40-50 meter det pågår arbete på. Brennerpasset är ju en huvudåder över alperna med väldigt mycket trafik och framför allt tung trafik. Mitt i allting så kommer gränsen till Österrike så då är det dags att köpa en vignet igen. Man får betala som vägskatt beroende på tyngd på husbilen. Vår väger 3,5 ton så vi ska ha en vignet, en klisterlapp du sätter i framrutan. Har du tyngre bil så blir det en transponder som räknar km och tar ut avgift efter hur långt du kört.

På vägen mot ställplatsen som låg sydost om München så passerar vi Innsbruck. Andra gången vi passerar där och det är rätt coolt med en storstad (130000 inv) mitt bland bergen. Första året vi kom den här vägen så stannade vi en natt i Innsbruck. Vädret var kanon ute var det +22 och vi stod bra till och gick ner på stan och tog oss en öl! På kvällen när vi lagt oss så kom det värsta ovädret med regn och hårda vindar, så vi var ut 0030 på natten och vevade in markisen och stoppade in allt löst vi hade utanför husbilen. Tror det var då vi lärde oss att ha koll på vädret och att inte lämna något ute om det inte behövs!

Självklart så vill ju vår kära hatade j-a GPS (Sygic) vara med även när vi ska genom Innsbruck. Den letar raskt fram en väg som går rakt upp över bergen. Trots att vi justerat att den ska ta dom bästa och största och mest trafikerade vägarna, så drar den oss över en bergstigning som är helt galen. Vet inte riktigt hur den tänket och vi hade ju bara prickat ut ställplatsen v skulle till och kört så vi tänkte ju inte på det. Jag satt och skrev bak i husbilen och Annika körde.

Tänkte inte så mycket på det men jag tittade till vid ett tillfälle då det svängde och såg vi körde i 35km/h och det gick rejält uppför och motorn gick på högvarv. Nåja Annika har kört lika mycket som mig så hon har koll tänkte jag. Tills hon svängde in på en avfart mitt i stigningen och sa ”Fan den går varm” kände att det luktade bränt och vi gick ut och shit vilken stigning! Nu förstod jag varför den var varm och höll på koka. Nu var goda råd dyra eller vi måste ju hitt på något, att fortsätta uppför var inte bra då skulle vi döda motorn garanterat. Så vi valde att vända köra ner till Innsbruck igen, söka fram en ny väg som var några mil längre men som gick platt hela vägen fram till vår ställplats som låg i Tyskland. Husbilen hade klarat sig den fick lugna ner sig och svalna lite på berget, vi vände den utan problem på P fickan som var väldigt stor och strategiskt placerad. Var nog flera som knäckt motorn där genom åren!

Vi hittade ju fram till en helt suverän ställplats Oro Verde Verona Agri & Camp i utkanterna av Verona eller det kanske var förort . Var ca 5 km in till gamla stan som är ett måste när man är här men vi valde ju att ta en vilodag på söndagen då vi inte gjorde något öht. Annika tog en tur till affären som visade sig vara stängd! Och jag höll ställningarna i husbilen. Vi var i behov av en lugn dag då det inte fanns några måsten! Gjorde ju inte saken sämre att det var runt 28 grader hela dagen!

Men så på måndag då var det dags att byta ställplats, hade mailat med en som låg centralt inne i Verona, Corte Agricola Monròeller. Vi ville närmare stan eftersom vi avsåg att besöka gamla stan i Verona. Det var fullt hela helgen men så sa vi det att vi kör ner på måndag så borde vi få en plats om vi kommer före lunch. Se det var en bra plan det fanns 3-4 platser att välja på.

Men resan ner till ställplatsen ska vi inte orda så mycket om men jag kan bocka av köra husbil i centrala Verona på min bucketlist. Alltså det finns olika grader av felkörningar och irrande och vi gjorde ett par riktiga grodor även denna gång. Dessutom inte helt lätt att tyda alla skyltar i stan för skyltat var det. Campingen i sig hade ju inte heller direkt skyltat så det var enkelt att hitta. Satt en enkel lite skitskylt vid en avtagsväg sen inte mer. Nåväl vi kom fram, det var fortfarande varmt som f-n men skönt då man höll sig i stillhet….

Nu hade vi ju sagt att vi skulle ner på stan och efter vi parkerat kopplat el ätit lunch så på med hatten och solbrillorna! Vi tänkte det vi tar det väldigt lugnt o stressar inte iväg i gasell tempo så då är det inte så farligt i värmen…..killen i receptionen sa det var 1,8km ner på stan…Det var det säkert dock upplevde vi det som betydligt längre i värmen (+30) men som tur var så fanns det några vätskekontroller på vägen tack och lov. Den kalla ölen var nog den bästa på denna resa!

Veronas gamla stad är fin och det finns massor att se av gamla romerska lämningar och några obelisker, typ katedral tror jag som vi besökte. Vi strosade runt utan några egentliga mål alla gamla städer är ungefär likadana så inget nytt men ändå är det trevligt att gå runt. Om inte annat för att se på husen hur vackra är inte dom samtidigt som det kan ligga vägg i vägg med ett riktigt vrak hus som borde rivas! Aperolindex för Verona var bra, två Aperol Spritz kostade 7€ och det får vi vara nöjda med på den här resan.

Vi avslutade besöket med att äta en pizza såklart och ta en kall öl innan det var dags att dra sig hem till husbilen igen. Solen höll på gå ner och vi var klara med stan för den här dagen. När vi kom hem och pustade ut och startat ACn så kollade vi av stegräknarna och mjaaa det vart lite mer än vad vi trodde. Den stannade på dryga 17800 steg eller 11,2km så det var två trötta men nöjda turister som med ett visst kvidande om att det gör ont här o var som somnade den kvällen!

Vi lämnade Trieset eftersom vi inte fick en egentlig ställplats där och för att finns indirekt inte så mycket att se i stan. Självklart har Trieste sina höjdpunkter (dubbel bemärkelse!) men för övrigt så, nej. Vi tog beslutet på lördag morgon att vi kör upp till Verona som är mer en turiststad och där vi redan förbokat en plats och har en på måndag klar som ligger väldigt nära gamla stan i Verona. Idag står vi still på Oro Verde Verona Agri & Camp och har tagit en vilodag, vi gör mao så lite som möjligt. Vi har ju lallat runt lite under snart en vecka som är helt förkastligt om man inte har en plan. Vår plan var Plitvička Jezera (Plitvička sjöarna) som jag skrev om tidigare och sedan tog vi Aquaria i Karlovac innan vi drog vidare.

Att köra helt planlöst och leta under körningen eller lägga tid på söka ställplats på kvällen när man stannat är inte det roligaste och vi har väl inset det att vi måste planera lite bättre så från nu åker vi inte utan att ha en i alla fall preliminär plan på vart vi ska stå över natten. Självklart så kommer vi ju leta fortfarande men nu mera koncentrerat och inte bara sätta fingret i luften och chansa.

Vi startade i ett varmt Trieste på lördag fm och hade ställt in GPSn på Verona och en agricamping. Det är en vingård där man producerar vin och olivolja eller en landgård med djur eller både och. På en del agricampingar så får man även vara delaktig i arbetet på gården eller flyta runt och titta på livet som försigår. Vi står på en i en förort till Verona som producerar vin och olivolja och ligger mitt i ett industriområde men ändå väldigt idyliskt! Än så länge, vi får se hur mycket idyl det är på måndag 0700!

Resan gick bra det var 25 mil som skulle klaras av i 28 gradig värme, men vi har ju KD (korsdrag) i husbilen så det funkar rätt bra och skulle det bli för varmt så kan vi ju stanna och bara stå till det blir svalare. Nåväl vi rullade på och det är stora motorvägen/autobahn A¤ ofta trefilig och så kostar det penagr att köra på. Du åker in i en zon med en massa bommar kopplade till beljett automater, trycker fram en biljett och sedan gasen i botten ut, för det trattar ned till två filer och Italienare kör ju som det var dess sista dag i livet! Vi kom ca 4 mil så vart det lite missmatch i väganvisningen vilket resulterade i en felkörning på 13km innan vi kunde vända och så lika lång tillbaka innan vi var på rätt väg igen.

Hade sett ut en vingård med ställplats där vi skulle stå över natten och smaka av lite viner. Låg tre mil från Verona, vilket hade vart lagom avstånd idag söndag att köra in på. Vi körde av motorvägen och började leta oss fram till vingården och självklart så får ju GPSn som vanligt för sig att den ska ta kortaste vägen genom byn vilket resulterar i väldigt smala vägar och att det tillslut tar tvärstopp då den leder oss in på en gångväg. Nej fan nu tar vi omtag, Annika backar ut bilen och kör tillbaka och så testar vi en annan något bredare väg. Nu kom vi fram och körde upp till vingården som var stängd, vad annars på en lördag 1500! Tittade på ställplatsen och insåg att nej där står vi inte, vi kommer bli stekta/kokta i värmen.

Fram med plattan och ny kurs, hade redan två andra ställen på lut närmare Verona och hade även mailat båda två. En sa nej det är fullt och den andra svarade inte men vi chansade och körde fram och se där fanns en plats. Så där står vi idag söndag, det är stendött här. Vi är fem husbilar och nyss kom det en engelsk husvagn. Finns allt du vill ha men duschen är lite festlig, det finns inget varmvatten mot mindre än det som värms i tankar under dagen!

Sista natten i Slovenien hamnade vi på en ställplats i en liten by som heter Dol och som ligger nere vid floden Sora. Ett gudomligt fint ställe omgiven av höga berg och med väldigt smala vägar ner till ställplatsen. Vi startade från Karlovac och hade ställt GPS på inga betalvägar och inte motorväg. Det ger sig själv då, man hamnar på små krokiga vägar där knappt två bilar kan mötas. Jo nu tar jag i på de flesta ställen så är det vanlig landsväg om än något smalare. Hur som vi höll på ett par timmar från Karlovac och sista milen var jobbiga då det vart smala vägar med serpentin kurvor! Jag sitter mest och håller i mig och morrar ibland att se upp för den eller det där bla bla…

Stigningen var ca 600 meter innan det gick utför på serpentinvägarna och husbilen får slita ont när det går uppför, vi saknar dom 30 hk som försvann i Berlin då vi var på verkstad. Nåväl uppför kom vi och sedan bar det av nedför på likadana vägar som nu hade smalnat av och nu kunde du med knapp nöd möta en annan bil, vilket vi blev varse då vi precis innan vi var framme möte en traktor med släp och hade byggnader på båda sidor om vägen. Traktorn hade möjlighet att stanna med dumfan skulle prompt trycka sig förbi vilket resulterade i att vår markis skrapade in i väggen på byggnaden närmast vägen.

Nåväl vi kom fram och hamnade på en ställplats som låg väldigt idyliskt till i byn Dol. Av utseendet att döma så var det en ställplats för åretrunt campare för det stod allehanda vrak eller mindre fina husvagnar på en inhägnad tomt och vi fick friheten att välja precis vart som helst att stå! VI ställde oss i mitten med föresats att ingen kommer nog och gör dom det så får vi flytta oss. Floden Sora rann 40-50m från där vi stod så vi gick ner för att känna på vattnet som var kallt! Inget bad här inte. Byn i sig bestod av 10-15 hus och det hängde majs på tork lite här o var. En riktig idyll faktiskt, men när solen försvann bakom bergen så var det mindre idyliskt för det vart rent av kallt rätt fort. Natten var lugn inte ett ljud förutom den brusande forsen bredvid.

Dagen efter hade vi enats om att nu är vi klara med Slovenien och vill ha värme och evt bad om vi hittar något! Så vi tog kurs på Trieste i Italien som ligger nere vid havet. Vi hade pratat om att vi skulle besöka lite vingårdar nu för att smaka av både vin och olivolja och vi hittade en som låg ca 1 mil norr om Trieste. Resan gick utan större problem vi lyckades tom hitta lite större vägar där vi kunde gasa på lite mer och som var rakare så vi kom fram i bra tid på fredag eftermiddag. Det var varmt och skönt och vi hamnade under ett valnötsträd kanske som gav skugga. Köpte en flaska vin som smakade vinäger och konstaterade att det säljer dom inte mycket av. Gården i sig var självförsörjande på kött, grönsaker och vin dessutom sålde dom ju sina varor. Det fanns ca 15-20 kor, geter och höns samt några ekorrar och en drös väldigt högljudda hundar runt om som skällde och gick på i tid o otid.

Nåväl vi var nöjda och vart kvar över natten där men på lördag då vi vaknade sa vi att nu får det vara slut på lallandet nu kör vi till Verona och där ställer vi oss ett par dagar. Trieste erbjöd inget större utbud på campingar eller ställplatser och är inte heller någon direkt turiststad trotts närheten till havet. Därav att vi gav oss iväg, vi hade blivit lovade en ställplats ganska centralt men det var fem på eftermiddagen så näääää vi drar till Verona, som också ligger mer rätt till då vi ska åka mot Sverige igen.

Vi hade planerat att åka på utflykt till Plitvička Jezera (Plitvička sjöarna) som är ett sammanhängande system med sjöar och vattenfall. Räknas också som ett världsarv av UNESCO .Natten innan hade vi kamperat mitt på vischan i en liten by som hade både skällande hundar på natten (säkert en räv!) och klingande koskällor!

Det är tryggt på något sätt att höra by ljuden natten igenom ! Kan inte säga det är hemtamt men ändå finns en trygghet i ljuden. Ställplatsen hette Vivi och jag förmodar det var den lilla trevliga damen som gick runt och tog betalt. När hon kom till oss så sa hon vi kunde få byta plats eftersom det skulle komma en Holländsk husbil med fyra barn ink föräldrarna. Vi sa det gör absolut inget om dom har barn, bara trevligt med lite tjatter.

Det visade sig att det faktiskt var en hel familj som reste runt i Europa under sommar månaderna, dom hade hemundervisning av sina barn så det fungerade bra. Pappan var väldigt snäll och kom och presenterade sig och bjöd oss på varsin öl och vi kunde informera oss om hur det var vid Plitvička sjöarna hur vi skulle parkera etc. Han hade koll eftersom dom vart där hela dagen!

Så vart det tisdag (igår) och vi vaknade runt åtta för att starta och ta oss till sjöarna tidigt eftersom det denna vecka firades att Plitvička sjöarna vart med på UNESCO´s lista i 25 år. Självklart sa jag att det ska hända den vecka vi är där. Natten var kall, runt +6 grader men så var vi ju nästan 800m upp. Kommer ju vara huuuur mycket folk som helst och vi kommer få trängas hela dagen. Men se där hade jag helt fel, när vi kom fram var det en vakt som dirigerade in oss på parkeringen. Sedan tog vi ryggan med matsäck och fika och drog iväg. Var en dryg km promenad innan vi fick kliva på ett tåg som tog oss till startplatsen. Därifrån var det spångat genom skogen och förbi det ena snygga vattenfallet efter det andra. Själva promenaden skulle vara på nio kilometer ink en båtresa med eldrivna båtar.

Vädret var lagom varmt då vi startade och det vart varmare under dagen men det gjorde inte så mycket för vid vattenfallen var det ofta skugga och då vart det omgående svalare eftersom det vart vattenrök också från fallen. Var en lagom promenad på spångarna genom skogen och vi stannade och fotade väldigt ofta så vart aldrig direkt jobbigt att gå. Dock på slutklämmen så var vi väldigt långt ner i sjö systemet och nu skulle vi upp vi en stig som zick zackade sig upp för bergssidan. Kan säga att jag mer än en gång önskade allt från helikopter till en syrgastub eller ett gäng bärare som lyfte mig hela vägen upp till toppen. Galet varmt då solen låg på. Vart inte bättre av att nu hade besökarna ökat lavinartat. Tror minsann en stor del av Tyskland var där samt Asien gick i stödtrupperna! Galet mycket folk och som stannade helt hämningslöst och skulle fota och trixa hela tiden. Ingen hänsyn där till alla andra som också gick på spångarna som var ca en meter breda!

Nåväl vi kom fram igen till husbilen efter fått skjuts av turisttåget, det var sista stoppet på vägen upp för berget. När man når toppen så står tåget och väntar. Har aldrig känts så bra som då. Vi var slitna jag mer än Annika såklart! Ont i fötter och rygg, är ju inte direkt van att ta skogspromenader på milen. Så det tog i både här och var. Väl hemkomna till husbilen så vart det en kort fruktstund för att sedan bege oss till nattens ställplats camping som låg endast sex kilometer från sjöarna! Där fanns dusch och en fantastisk restaurang som serverade väldigt stora hamburgare. Den i kombination med en kall öl fick sätta punkt för tisdagens utflykt. Vi var rätt nöjda med vad vi åstadkommit och somnade ovaggade vid elva tiden på kvällen.

Idag var våra dagar på campingen i Krk slut och det var väl för väl det. Man blir lite avtrubbad av att sitta på samma ställe under en vecka. Det blir som ett eget litet samhälle där allt finns så du behöver inte gå utanför grindarna och beblanda dig med lokalbefolkningen. Detta är dock så tråkigt så det finns inte, vi har gjort några turer ut på stan vågat trotsa värmen och turistat. Vi lämnade campingen och Krk vid 10:00 idag och det var även dags att bunkra lite förnödenheter.

Tommy är en stormarknad som finns i alla städer i Kroatien, det är väl som ICA hemma. Dock har dom tre olika namn på varuhuset beroende på hur stor det är! Tommy finns som Market, Supermarket och Hipermarket. Vi hade ett Tommy Market i Krk, den minsta varianten av affär. Dock var den rätt värdelös så vi gick igenom och så shoppade vi loss på Lidl istället. Jag har sagt det förr och säger det igen, det är en j-a skillnad på Lidl i Sverige och ute i Europa! Utbudet och storleken på varuhus är betydligt större än i Sverige.

Fyllde vagnen med mat för ett par dagar och gick mot kassan och kassorna på mataffärerna är skitkonstigt. Det är det vanliga bandet men det är betydligt längre än vanligt typ tre meter kanske, sedan hamnar varorna där du i vanliga fall brukar stå och packa. Den ytan är klart liten här! ungefär 1m, lägg därtill att du kommer med en relativt stor shopping vagn och en kassörska som drar igenom varorna med blixtens hastighet! Samtidigt pladdrandes med lokalbefolkning och sina polare i kassorna bredvid. Det blir ett stressmoment för du hinner ALDRIG packa allt på ett vettigt sätt. Fort går det och vips så har du betalt och så börjar nästa kunds varor komma trillandes. Finns en viss grad av förbättrings potential här men jag orkar inte dra det där vi far fram ha ha ha.

Resan idag gick från Krk i strålande solsken och det var runt +26 grader när vi drog vidare. Hade ställt in GPS på camping som ligger 30 minuter från Plitvice sjöarna som är Kroatiens största nationalpark. Första delen av resan gick efter kusten ca 6-7 mil innan vi svängde av kustvägen och körde in i landet. Det är alltid trevligt att se annat än dom vanliga turistfällorna efter vägen och nu kom vi ut på rena landsbygden.

Men innan det var det Annikas högtidsstund idag. Mänskan är galet förtjust i att köra smala kringelkrokvägar, dom här varnade tom för Serpentina i dom värsta kurvorna och då ser du nästan bakdelen på husbilen! Det blir ungefär en U sväng med kraftig stigning såklart! Varför inte, husbilen får slita rejält i dom här uppförskörningarna. Och självklart så möter vi långtradare på 18m mitt i kurvorna, varför inte! Vi körde från ca 15m över havet till 755 möh på några mil. Jag har Stekenjokk som referens, det ligger 874 möh (meter över havet)Det fanns rejäla motlut kan jag säga och det hördes hur värmefläkten gick konstant i motorn.

Men upp kom vi och ikväll har vi landat på en ställplats mitt ute på vischan i Kroatien. Byn heter Gornji Babin Potok Kvälls tempen gick från vanliga 22-23 grader till just nu då jag skriver detta ca +13 grader. Det känns efter en vecka i värmen men faktiskt det var skönt att sitta ute och äta ikväll och känna hur kylan kom när solen började dala. Jag är ingen större vän av tokvärme då blir jag mest sittandes och iofs vad ska du göra mer än bada om det finns i närheten som det gjorde för oss på campingen.

Vad som händer och vart vi tar vägen efter Plitvice sjöarna är oset just nu. Vi är väldigt nära Bosnien Hercegovina imorron, typ 1 mil så vi pratade lite om att evt slinka över en dag bara för att checka av det också men vi får se. Jag letar fortfarande efter vin och olivgårdar att besöka för att shoppa lite vin kanske men framförallt olivolja.