Kategori: Äventyr

Leipzig

15 oktober 2023 / MicAnn

Ställplatsen i Bad Aibling som vi lämnade för vidare färd norrut var fullbelamrad då vi anlände på tisdag kvällen. Hade vart en lång stökig dag med långa tidsödande köer i Brenner passet som jag skrev tidigare och vårt försök att elda upp motorn. Så vi var slitna då vi ställde upp för kvällen. Mörkret hade börjat sänka sig och ställplatsen var full redan då vi kom. Det visade sig att tvärs över gatan låg ännu ett Termalbad som är väldigt populärt i Tyskland och det ingick en entré i P biljetten vi löste. Hade vi haft mer tid hade vi säkert tagit ett bad om inte annat så på förmidagen på onsdag, men då var det dags att köra vidare mot Rostock och färjan.

Nu är det rena kördagar och det händer inte så mycket! Onsdag tog vi det lugnt som alltid fram till ungefär halv tio, jag byte en lampa som en stirrig Italienare sagt till oss om redan i Verona men vi glömde bort den så jag byte den innan vi startade. Har ett lampkit som alltid med eftersom det är lag på det i vissa länder. Sen har vi varselvästar som ska ligga inne i bilen så dom är lättåtkomliga, blinkande varningsljus, varningstriangel, första hjälpen låda som ska ha ett speciellt nummer för att gälla ute i Europa etc etc.

Resan gick nu mot Leipzig ungefär 49 mil körning. Det är lagom sträcka i husbilen sen vill man gärna stanna för natten. Nu rullade det på betydlig snabbare och det var skönt att inte köa utan bara köra undan mil. Vi turas om och jag tror Annika kört mer än mig eftersom jag har ett vänster knä som lever rövare efter dryga 8-10 mils körning. Hjälper varken med Ipren eller Voltarensalva så hon fick mer mil än mig nu! Vi hade skruvat upp tempot lite, nu börjar det gå riktigt fort!!! Men dom flesta lastbilar kör över 90km/h så vi höll lagom fart så dom inte körde om oss. Lastbilar det finns det hur många som helst och högerfilen är alltid fullsmockad av dom. Blir det kö så är dom dom sista som får börja köra!

Ställplatsen som vi parkerade på i Zwenkau utanför Leipzig var lite hemlig, den ligger vid en stor konstgjord sjö precis nedanför ett nybyggt villaområde där det också låg en småbåtshamn! Eftersom den var helt nyöppnad så fanns det inte färskvatten ännu och inte heller tömning men platserna var väldigt fina. Vi hade vart på Penny och handlat lite förnödenheter så vi klarar oss ett par dagar och kvällens delikata måltid bestod av grillad korv och pommes frites. Så glamoröst är livet då vi reser!

Kapitlet trasig och sliten husbil fylldes på idag. Vips så tändes ABS lampan då vi ligger o kör på autobahn. Jaha varför det nu då men det är indirekt inget som påverkar körningen nämnvärt förutom att nu har vi en blinkande vxlådslampa och nu en klargul ABS lampa som lyser konstant. Som om inte det var nog så gick det inte lång stund så tändes även handbromslampan i rött! Jag sa till Annika att släppa handbromsen, men den var inte dragen trots det så lös lampan. Nåja inte någon som påverkar körningen utan vi tar oss fram men lite fundersamma är vi ju varför den lyser helt plötsligt.

Chill dag

23 september 2023 / MicAnn

Fredagen fick bli vår chilldag/vilodag eller dagen då vi tog det lite lugnt. Vi vakande och det kändes att vi gått hela torsdagen på stan så vi gjorde just ingenting förutom tog en middags lur innan vi ansåg hos så kurerade att det var dags för en ny runda. Grundade med en Ipren så var jag på banan igen! Jag hade bokat en konsert med Vivalditema borta vid St. Salvator kyrkan kl 18:30 men av någon outgrundlig anledning fick jag för mig att vi skulle vara där 15:30! Vilket var ett par timmar för tidigt, dock hann vi ju upp på Karls bron och stod där tillsammans med ett par tusen andra och fotade högt som lågt. Det fanns tom ett brudpar som tog lite fotografier mitt i röran!
Bron i sig är …tjaaa en bro men det är klart alla bilder man sett på den på natten och filmer etc så visst är den snygg men lite upphaussad om du frågar mig.

Utsikt från Karlsbron, många turistbåtar är det!

Annika fyndade lite halsband o brosch till rimligt pris, lite lurigt då vissa säljare hade både eruo och tjeckisk koruna på prislappen. Tjeckiska kronan är ganska precis hälften mot den svenska så en hundring är värd 50 tjeckiska pengar. Blir lätt att räkna, ungefär lika lätt som det var att räkna euro mot svenska kronan då euron stod i 10:-

För att fördriva tiden så flanerade vi lite i gamla delarna av Prag som ligger i anslutning till både konserten och Karls bron. Råkade av en ren tur hitta ett öl museum som vi tyckte skulle vara en rolig grej att göra i väntan på Vivaldi konserten. Inträdet var 560 tjeckiska koruna vilket blir 272 svenska kronor delat på två =136kr/person så inträdet inklusive 4 öl á 2,5dl styck var klart prisvärt och vi fick verkligen veta ölets historia. Sen att ölet var rätt blaskigt är ju en smaksak men jag har aldrig riktigt förstått detta med tjeckisk öl, många säger att den är så bra och så god. Njaaa ganska vattnig och blaskig. Men smaken är ju som baken delad he he.

Höjdpunkten för gårdagen var faktiskt Vivaldi konserten. Vi har aldrig vart på en klassisk konsert och det var klart värt det, trots att kyrkbänkarna vi satt i kändes som tortyr redskap från medeltiden. Sen att kroppen är rätt mör efter allt vi gått gör ju inte saken bättre i en hård kyrkbänk. Konserten höll på precis en timma och det var lagom. Vi fick höra Vivaldis fyra årstider, en sångbegåvning försökte sig på Ave Maria och det lät helt ok även om den sången hör mera julen till för mig. Sedan följde några stycken Beethoven innan det var slut.

Då vi kommer ut från kyrkan så spöregnar det och vi har lite bråttom till vår kajplats där lillbåten hem går. Sista turen går 20:03 och konserten var klar 1930. Så vi yt i regnet spurtade fram till spårvagnshållplatsen som låg ett kort stycke från där konserten var och japp vi han med spårvagn 17. Tänk vad fort det går att ta sig fram kommunalt i städer då man vet vart man skall. Regnet öste ned och vi hann med båten över. Smarta som vi alltid är så hade vi cyklat ned till båten. Funkar bra i dagsljus men inte i spöregn och obelyst väg, när vi cyklat 300-400m av våra 1,1km till husbilen så hojtade jag till Annika att tända mobilen jag såg henne inte i mörkret. Det var sotsvart och det i kombination med hällregn på både mig och glasögonen gjorde ju att jag inget såg över huvud taget. Har man syn som en mullvad så är det inte helt enkelt att se i mörker ! Ja jag vet ska köpa lampa eller det sitter det på cykeln men tror batteriet ruttnat.

Hemkomna till husbilen igen så rann det verkligen om oss så pass regnade det. Enligt väderrapporten skulle det bara komma någon skur o sedan vara uppehåll, men likt det svenska vädret gick det sådär. Kvällen vart som vanlig hemma i husbilen eftersom vi skulle vidare mot Kroatien idag lördag.

Denna dag alltså!

19 september 2023 / MicAnn

Vaknade i morse och konstaterade att jag sovit en hel natt utan att vakna som vanligt vid 0200 det var skumt, händer inte för ofta. Tog ca 10 sekunder så kom jag på att vi stod i Potsdam med en evt trasig växellåda. Sen var hjärnan igån, hur göra vända hem igen, leta verkstad fixa själv etc. Jag kom ju på igår att det gick att få i växlar om jag tryckte på den lilla nöd knappen som satt under locket till växelspaken. Efter ett visst funderande ringde jag vårt försäkringsbolag Varsamförsäkring som vi har genom husbilsklubben. Fick tag i en Sandra som på ett väldigt engagerat sätt tog tag i vårt problem och vi bollade lite idéer om hur vi skulle fortsätta hantera detta problem. Hon var helt inne på att vi borde uppsöka en verkstad och jag var av samma tanke. Vi mailade olika adresser i vår närhet i Potsdam, och det slutade med att hon skulle kontakta SOS international som i sin tur kontaktade oss. SOS och jag enades om att det var bättre SOS ringde och kollade med en tysk verkstad om vi kunde komma förbi, men dom skulle återkomma under dagen. Detta var på förmidagen runt 1000. När klockan var 1300 och vi inget hört ruttnade vi och körde vidare mot den verkstad vi hittat som låg närmast oss. Det var två mil, ganska lagom för att känna på växellådan om den över huvud taget fungerade. Och se det gjorde den den drog precis som vanligt trotts att varningslampan blinkade. Så vi kom fram till första verkstan som inget kunde görs och hänvisade oss till nästa som inget kunde göra som hänvisade oss till nästa och där vart det napp! Dom visste vad vi pratade om, kunde engelska tack o lov men som inte hade fungerande datorer och japp hänvisade oss till nästa verkstad! Fantastiskt vad mycket verkstäder det finns och fantastiskt att ett världs land som Tyskland har så få engelsktalande människor…

För varje verkstad vi besökte så kom vi närmare och närmare Berlin centrum och det är lite svettigt att köra i Berlin när man inte har full koll på om växellådan fungerar som den skall. Hur som helst så hittade vi fram tack vare vår Sygic GPS som idag skötte sig utmärkt, inga snedsprång alls! Tror den kände av stundens allvar och att vi skulle ge den ett kok stryk om den ballade ur igen. Till sluta hade vi kört in i ytterkanten av Berlin C och letat oss fram till verkstaden som till vår stora glädje hade en engelsktalande verkare. Vi förklarade problemet och han sa att mjaaa kan vara lite knepigt på dom där äldre modellerna men vänta jag kollar. Han försvann och kom strax tillbaka med en mek som när jag låste upp bilen genast kastade sig in vid gas o bromspedalen och drog loss bromsljuskontakten! Fick det förklarat för mig att om inte den fungerar får inte växellådan en signal då jag startar bilen vilket gör att det inte går att lägga i en växel. Hmmm ok det låter som en vettig förklaring men så klart det var ju inte det felet. Verkan sa dom hade jobb över öronen funderade 5 sekunder och sa vi tar in den och kollar. Dom tog bilen vi satt ner i kundmottagningen och väntade, det tog 15 minuter så kom han tillbaka igen med protokollet dom testat med datorn och konstaterat det var fel på växelspaken som inte ger en signal till CANBUS enheten i bilen. På växellådan såg dom inga fel och det var ok att köra till Kroatien igen och hem. Sedan ville han jag skulle lämna in den i Sverige på service så fick dom fixa felet på hemmaplan.
Pris för detta 40 euro som troligen gick ned i meckarnas kaffekassa. Hur som bilen fick ok på att köras igen och meckarna fick en gratis lunch, alla nöjda!

Vi samlade ihop oss och tog en macka och funderade hur vi gör men det fanns inget läge att vända hem längre, nu ska vi vidare mot Prag som blir en dag försenad och Krk enligt plan! Lång dag med mycket vånda och funderingar fram och tillbaka. Snabba beslut om vi gör rätt eller fel som fortsätter. Mycket stressad bilkörning, köande, men kontentan av allt var att vi fick en bil som fungerar eftersom vi körde ned till Lubbenau drygt 11 mil söder om Berlin och då fick testa bilen om den fungerade och det gick kanon. Ni som funderar vad som är felet och vad som ska bytas då jag kommer hem igen, är följande!
Växelådsstyrdorn

SOS international ringde sedermera vid 1700 tiden och meddelade att dom inte hittat någon verkstad som kunde ta sig ann vårt problem…Meddelade att vi redan löst det och då lovade dom att vårt ärende låg öppet om problemet skulle uppstå igen. Vi väntade åtta timmar på ett samtal som var totalt intetsägande och till ingen hjälp.

Måndag dag ett…

18 september 2023 / MicAnn

…på semestern så ringde klockan 0600 upp med ett ryck en riktig brandkårs utryckning! Men nej jag hade inte glömt klockan utan vi skulle checka in på färjeterminalen senast 0630 och eftersom den ligger ett par hundra meter från ställplatsen så han vi faktiskt plocka ihop och dessutom tömma svartvatten, innan vi rullade iväg mot färjan. För om åren har det vart automatisk incheckning men i år så var det manuell betjäning. Räckte med att vissa passen så hade vi alla biljetter och Bording kort i handen. Faktiskt smidigare än tidigare år. Sedan lyckades vi att välja rätt kö in på färjan så vi hade poolposition när vi skulle av färjan. Vi var fjärde bil av! Bra start på dagen, tycker jag. Själva resan på sex timmar tillbringades i bilen trots vi inte fick, men vi glömde det i år igen då vi satt och åt frukost och färjan hann lägga ut….Ops! Eftersom det blåst rejält under natten så gungade det hyfsat i sidled! Men det lugnade sig då vi kom innanför Mön på danska kusten så sen vart det lugnt igen.

Rullade av som fjärde bil och pilade snabbt iväg till Bordershop för diverse bunkring av dryck samt vi tankade upp husbilen med äkta LKW diesel sen tog vi kurs på Potsdam. Ute var det under hela eftermiddagen mellan 25-27 grader varmt men ingen sol så det var aningen kvalmigt, men vi har ju KD i bilen då vi kör (korsdrag). Våga vägra AC 😉 Trafikmässigt var det som en vanlig vardag men ju närmare Berlin vi kom desto mer tätnade den.

Nu står vi som sagt i Potsdam, en förort sydväst om Berlin. Den är stor med plats för ca 50 husbilar och faktum är att när vi kom fram ikväll vid 1730 så var det snudd på spättfullt här inne! Trodde inte det var så många som fortfarande var ute på en måndag men tji vad jag bedrog mig! Lite smolk i bägaren är att vi har fått fel på växellådan. Kan inte lägga i någon växel pga en spärr i spaken som slår in och nu inte vill låta mig växla. Vilket gjorde att vi skulle bli stående här i väntan på någon verkstad. Nu har jag ju läst på lite under kvällen och det beror antagligen på att lådan gick varm på slutet då vi höll på parkera för kvällen, det vart mycket backande och fram igen. Har hittat växelföraren i motorn och det rör på sig. Sedan skruvade jag isär spaken försiktigt och se där sitter naturligtvis en elektronikmodul som jag tror är starkt inblandad! Sist men inte minst satt en knapp som lossar spärren så förhoppningsvis får vi in en växel och kan ta oss till en verkstad imorron tisdag och om felet kvarstår så får dom lösa det.

Vi har ju vart förskonade under alla år från problem så det låg i pipen att vi skulle få vår beskurna del och se det fick vi idag! Men vi hinner nog ner till både Prag och Kroatien och hem igen. Enda som oroar är ju kostnaden om det är ett allvarligare fel. Men det återstår att se.

Så ska vi snacka GPS ett tag va, vi har ju Sygic på en iPad och det har vi haft under alla år. Jag har ju skrivit tidigare att den då o då löper amok och så gjorde den självklart idag också. Den brukar ligga lågt till 3:e eller 4:e veckan innan den ballar ur för en dag. Idag så fick den för sig att vi skulle köra en annan lite genare väg till Potsdam så den tog oss fint av A19 ner på lite mindre byvägar ingen fara så långt men när den efter ett tag hittade en by med jävla kullerstens gator som övergick i riktig skit väg där dom tätat hjälpligt med asfaltsnuttar här och var så vart det lite stressigt. Alltså husbilar ska inte ut på vilka skit vägar som helst, det är ju för tusan ett rullande hus, det skramlar, gnisslar, dunkar etc oavsett fart vi höll. Mitt i allt så kom ett vägmärke för som varnade för dålig väg. NÄHÄÄÄÄ säger ni det som vi inte märkt det redan! Tyvärr så hade den rätt rent bildligt för nu vart vägen vågformad. I Sverige så står det ”Varning för oljämn väg” i körteorin. Det här var som skylten sa som att köra på asfaltsvågor och på denna tarm till väg så får vi möte med två traktorer, en buss, en lastbil samt en drös andra bilar. Vägen är så pass smal att två bilar i bred inte fungerar, vi kör på gräskanten, både jag och mötande fordon. Och jag vet fortfarande inte vart alla skulle för byarna vi passerade hade inte många hus. Nåja detta om GPS:n vi kommer fortsätta köra på den men nu ska vi se över den tills nästa gång så vi inte hamnar på småvägarna igen. Den väljer ju snabbaste väg och skiter väl i vart bara det går att köra 4 tons fordon där.

Favorit i repris !

6 oktober 2019 / MicAnn

Helt otroligt men vi vart bortkörda ännu en gång men den här gången stod vi på en helt laglig och ok ställplats i Leer. Låg och kollade mail och mess igår morse, lördag och helt plötsligt klockan var runt 10:00 så knackar det på dörren, vi tittade på varandra och vad var det…..igen ! Som i Holland 😉 Steg upp och öppnade dörren, solen sken äntligen från en klarblå himmel. Där står en nitisk kommuntjänsteman från Leer kommun, legitimerar sig och förklarar på dålig engelska (får hjälp av grannen) att just denna helg får vi inte stå där, då är det bara för tyskar…..Näeeee inte möjligt tänker jag och frågar vad det är för konstig regel. Då visar det sig att dom har något som heter Gallimarkt i stan, ingen aning om vad det är men då är det företrädesvis tyskar som ska parkera där. Något luddig förklaring men wtf bara tugga i sig. Evt kommer jag upplysa staden Leer om att det går att skriva något på kommunsidan…..

Det positiva var att vi fick 2 timmar på oss så det vart aldrig bråttom utan vi han fixa det vi skulle. Men det var lite surt för kvällen innan då vi var ute så sa vi att vi skulle besöka diverse attraktioner vi såg. Nu vart det inte så, deras förlust ! Lite turistfientligt kan jag tycka. Så vi körde vidare mot Grenå men stannade i gamla svensk staden Stade på en väldigt trevlig ställplats, ca 80 platser. Snudd på fullsatt då vi kom men vi fick plats inklusive en elkontakt. Allt var nyrenoverat/byggt servicehus.

Stade med 80 bilar alla tyskar utom vi och en norrman

Platsen låg ca 500 meter från gamla stan i Stade så vi tog en rask promenad, nåja !! Och vi hittade massor med korsvirkeshus, trevliga pubar och restauranger. Så i kvällssolen så kände vi att det var helt ok att vara där och inte i Leer som hade ungefär samma struktur och mål.

Stade i kvällssol

Kolpråm mitt i stan

Snygg bild igen !

Svenskinspirerat museienamn

Det som var lite lattjo var att när vi går där på turistgatan nr1 så står vi plötsligt framför ett café som heter Saltkråkan ! Självklart gick vi in och tog en fika och förhörde oss om namnet. Det visade sig att ägaren till kaffet var tokig i Sverige, hade vart gift två gånger med svenskor och nu hade ett kaffe med det namnet !

Café Saltkråkan

Astrid Lindgren hylla på caféet

Positivt också är att solen har lysts sedan igår morse, lördag och vi har inte fått en dropp regn.
Fast att vakna i +5-6 grader är väl inte heller det bästa, värmaren går på sparlåga. Klart höstväder nu när vi närmar oss Sverige. Imorgon måndag så ska vi in i Flensburg som gränsar till Danmark och bunkra lite drycker, mat och gas. Sedan tänker vi ta oss sakta upp till Grenå och färjan hem till på onsdag eftermiddag.

Tulpanernas rike

2 oktober 2019 / MicAnn

Efter vi lämnat Frankrike så gick vår resa upp mot Holland via Belgien. Vi la ingen större tid på Belgien eftersom vi inte hade så bra koll och ärligt ingen större längtan heller. Körde mot Haag i mellersta Holland där vi skulle gästa Annikas dotters familj. På vägen så stannade vi på ett helt underbart ställe mitt i den Holländska spenaten !

Hos den Holländska lantbrukarfamiljen hittade vi en helt fantastisk ställplats.

Var en lantbrukare familj som hade upplåtit 9 platser på tomten till husbilar. Vi körde in och gjorde dom vanliga rutinerna som koppla ström, palla upp bilen så den står rak, spejade av omgivningarna. Bäst vi sitter där så kommer bonden och han har med sig två helt nykläckta ägg, dom är fortfarande varma. Så ödmjuk och trevlig ! Berättar han är 7:e generationen som har lantbruk där. Det var från 1811 så han sa deras kromosomer var i omgivningarna !

Vi fann oss väl tillrätta och kvällen vart lugn, förutom att det regnade och blåste from Hell…..Igår tisdag fortsatte vi upp till Haag för att gästa Nina och Pat. När vi berättade för bonden vi sov hos sa hann ”nej nej nej inte idag, ingen bra dag” hur så undrade vi. Då visar det sig att Hollands bönder hade tagit traktorn med sig in till Haag och blockerade alla stora infarter för att strejka mot att bönderna måste halvera sitt bestånd av kor.

Enligt uppgifter i nederländsk media var tisdagsmorgonens trafikkaos med över 100 mil av köbildning det värsta i landets historia.

Shit tänkte vi hur gör vi nu, Annika kollade med Nina som hade suttit i kö 1 o 1 halv timma tack vare detta då hon var på väg till dagmamman med sin son. Det brukar ta ca 20-25 minuter i vanliga fall. Nåväl vi gav oss av, slogs lite med GPS:n igen….och så siktade vi in oss på Haag, tänkte vi ska ju vara på södra sidan så det ordnar sig nog. Och se det var inge fara alls, vi körde rakt på adressen utan ett stopp, ja köstopp alltså. Hemma hos Nina och Pat var det planering för kvällens äventyr. Vi hade ingen aning om det förrns dagen innan då vi fick höra att dom skulle ha Gender Party. Gender party är en speciell fest som skapas av föräldrar i väntans tider. I form av konfetti i rosa eller blått kan du ta reda på barnets kön tillsammans med familj och vänner.

Gender Party hos Nina & Pat

Det är ögonblick då Nina och Pat får veta vilket kön deras kommande barn har. Var väl ca 20 vuxna med sina barn inbjudna så det var ju lite livat ! Till slut efter en liten tillställning ordnad av svärmor så vart det klart att det blir en flicka, kommer i mars med storken !

Gender Party igen

Efter dom festligheterna som vi så påpassligt slank in på utan vetskap om så var det dags att knyta sig i husbilen som stod ute på gatan. Sagt och gjort gick vi och la oss, varmt o skönt eftersom värmaren stod på. Vi somnade men vaknade efter tolvslaget av en djävla idiot som kom hem från jobbet eller krogen och som verkligen spelade bilstereo för hela gatan.

Halv två var vi parkerade och klara för att somna om igen…..Vår bil i mitten

Nåja vi somnade om till slut och vaknade av att någon knackade på dörren och pratade Holländska ! Vad var det sa vi båda två, sen knackade det igen och jag röt till att vänta ”wait” måste ju få på mig lite kläder också. När jag öppnade dörren står två Holländska poliser där och påtalar vänligen men bestämt att man inte får campa på gatan……Mjahaaa ja och vart tycker du vi ska åka då frågar jag polisen. Som tar fram mobilen Googlar fram en ställplats och tackar för sig !! Jaha där stod vi mitt i natten i Haag och måste dra iväg o parkera om. Jag satt i tröja kallingar och foppa tofflor och körde. Vi hittade en drygt 2 mil från Haag som vi drog iväg till och som visade sig vara en riktig hit. Mitt i en förort men med stora kvarnar runtom och kullerstensgator. Parkerade upp igen och nu gick vi och la oss på laglig väg, 01:40 på natten !

Fyra monster kvarnar på rad hittade vi !

BONUSBILDER

Ställplatsen på morgonen i Scheiden

En av 60 muttrar som håller fast vindkraftverkets rör

Längd mellan spetsarna är 127 meter ! Och det låter en del också

Precis efter gränsen från Belgien till Holland så måste du passera en tunnel som är 6600 meter och går under vattenytan. Ni som läst från föra året vet vad jag tycker om tunnlar….